Konsekvenser av sexuella övergrepp

Att ha varit utsatt för sexuella övergrepp i barndomen eller i vuxen ålder påverkar livet på olika sätt. Många behöver psykologisk behandling för att komma vidare. Ibland behövs bara enstaka stödsamtal och ibland krävs flera år av olika typer av behandlingsmetoder för att läka alla sår.

Hur just du påverkas går inte att förutse. Det beror på hur gammal du är när det händer, hur många gånger det händer, vem eller vilka som utsätter dig, hur skrämmande det är och hur du har det för övrigt i livet.

När du utsatts för sexuella övergrepp så har dina gränser alltid kränkts. Ofta är den som utsatte dig någon som du litat på. Då har du också blivit utsatt för ett tillitsbrott. Ibland har det varit skräckfyllt eller förenat med livsfara. Ibland får man fysiska skador och ärr. Ibland syns ingenting. Ibland har någon sett och hjälpt och ibland har någon sett utan att hjälpa. Omständigheterna skiftar lika många gånger som antalet fall.

Men vissa saker känner eller upplever nästan alla någon gång. Erfarenhet av att inte kunna lita på att de egna gränserna respekteras, eller att människor du litat på har svikit dig kan skapa otrygghet, sorg och ilska, eller en förlamande vanmakt. Det är också vanligt att istället för att tycka att den som utsatte dig borde skämmas och är äcklig, så skäms du själv och känner dig äcklig och kanske delvis skyldig för det som har hänt. Den känslan brukar göra att det blir ännu svårare att berätta om det som har hänt. Men att berätta brukar göra att känslan minskar och att skammen hamnar där den hör hemma – hos den eller de som utsatte dig. För det är aldrig ditt fel om du utsätts för sexuella övergrepp eller våld.
 
 

PTSD

Upplevelsen av övergrepp sitter också ofta kvar i kroppen – tankar, känslor, beröring eller olika typer av rörelser kan väcka obehag och svåra känslor. Om händelsen varit skrämmande lagras ofta minnet på ett sätt i kroppen och i hjärnan som gör att det känns som om händelsen hela tiden ligger jättenära, eller händer igen och igen. Bilder och känslor kan dyka upp i minnen, eller helt plötsligt när som helst, utan att du förstår varför. Det här kallas för PTSD – posttraumatiskt stressyndrom. Det finns bra behandlingsmetoder mot PTSD.
 
 

Dissociativa skador

Ibland kan händelserna vara så smärtsamma att man skyddar sig själv genom att inte låtsas om det som hänt, eller genom att stänga av känslor eller minnen på olika sätt. Det här kallas för att dissociera, och det är ett vanligt och effektivt försvar när man är liten och utsätts för saker som man egentligen inte står ut med. Det här försvaret kan ge olika typer av skador. Vissa utvecklar ett tillstånd som kallas för DID – dissociativ identitetsstörning. Det finns behandling för det också.
 
 

Andra vanliga symtom

Det är vanligt med kroniska smärtor i kroppen efter sexuella övergrepp. Det är också vanligt att bli nedstämd och få ångest. Många som utsatts kan bli deprimerade, vara väldigt trötta och ha sömnproblem och koncentrationsstörningar.

Ibland kan man också ha fått skador i muskler runt anus, eller ont efter frakturer. Det är viktigt att du berättar för någon om de symtom som du har, så att du kan få rätt hjälp.
 

 
Wonsa_Familj_972x355
 

Tecken på sexuella övergrepp hos barn

Barn mår alltid dåligt av att utsättas för sexuella övergrepp och våld, och utan hjälp riskerar de att få djupa sår som fortsätter att åsamka smärta under hela livet. Barn visar att de mår dåligt på många olika sätt, därför är det nästan omöjligt att peka på något särskilt symtom som visar på just sexuella övergrepp eller våld.
Om du märker att ett barn i din omgivning inte mår bra, ta dig tid att lyssna, visa att du är intresserad. Var inte heller rädd för att fråga om det är något som barnet vill berätta om, eller om det finns något som barnet är rädd för. Även om du inte får veta vad som pågår, så har barnet fått känna att det finns någon som bryr sig. Och det gör stor skillnad för ett utsatt barn.

Upptäcker du fysiska skador ska de alltid tas på allvar. Det kan handla om blåmärken på kroppen eller skador i hud och könsorgan, sexuellt överförbara sjukdomar, blödningar eller flytningar från underlivet eller anus. Då ska barnet alltid bli undersökt av en läkare och alla fynd ska dokumenteras, oavsett om barnet berättat något eller inte. Det kan vara viktigt om en anmälan blir aktuell någon gång i framtiden. Det är viktigt att någon som barnet är trygg med är närvarande under hela läkarbesöket.

Tro på din magkänsla när du hör eller ser något. Döm inte dig själv eller den som berättar, utan för berättelsen vidare till en person som kan hjälpa till. Du behöver inte uppge ditt namn om du vill vara anonym.
 
 
Vid pågående brott kontakta alltid 112!

Annars kan du vända dig till ATSUB, socialtjänsten i din kommun, eller ringa polisen på 114 14 för att göra en anmälan.