Här hittar du några vanliga frågor och svar om WONSA

Om WONSAs patienter och vanliga symtom

 

Vem kan vara patient på WONSA?

Svar: Alla som har utsatts för sexuella övergrepp och som har symtom efter detta.

Det spelar ingen roll när övergreppet hände, vilket kön eller vilken könsidentitet man har, var man bor eller vilken typ av sexuellt övergrepp som man har blivit utsatt för. Vi har i nuläget dock inte möjlighet att erbjuda lekterapier, och därför samarbetar vi med Ericastiftelsen när det handlar om små barn. Vår huvudsakliga fysiska verksamhet är i Stockholm.

 

 

Vem är den vanligaste patienten på WONSA?

Svar: Vuxna kvinnor som utsatts för incest i barndomen.

Barn utsätts oftare än vuxna för sexualbrott, men barn har svårt att berätta och få hjälp under barndomen. Flickor utsätts oftare än pojkar (TalandeFakta, statistik). Barn utsätts ofta för upprepade övergrepp av någon i sin närhet. Det här syns på kliniken. Den vanligaste patienter på WONSA idag är vuxna som utsatts för upprepade övergrepp som barn, och av dessa är ungefär 90% kvinnor och 10% män.

Medelåldern för nybesök har under de första åren varit 45 år, men allt eftersom kunskapen om att det går att få hjälp sprids så har medelåldern sakta sjunkit och andelen män som söker sig till oss ökar också i långsam takt. Den yngsta patienten som gått i behandling hos oss var 6 år gammal, och den äldsta 75.

Ungdomar, särskilt flickor löper idag tyvärr också stor risk för att bli utsatta för våldtäkter och andra sexuella övergrepp av jämnåriga. För att underlätta för dessa ungdomar att få hjälp utvecklar vi just nu ett fokusspår på det som vi kallar för NorA, eller Noramottagningen. 

 

 

Kan man ”glömma” bort att man har varit utsatt för sexuella övergrepp?

Svar: Man kan sakna tillgång till traumatiska minnen, och det kallas för dissociativ amnesi.

Det finns idag många studier som bekräftar det som kallas för dissociativ amnesi, och som är ett kraftfullt psykoneurologiskt försvar som aktiveras av stark skräck.

Ungefär 30% av WONSAs patienter har under perioder inte haft tillgång till minnen av övergrepp alls, ännu fler har eller har haft perioder när delar av minnena inte har varit tillgängliga. Det är också vanligt att traumatiska minnen är fragmenterade – det vill säga att de dyker upp i små delar, som bitar av fotografier, men traumatiska minnen kan också vara knivskarpa och detaljrika. Generellt kan man säga att de flesta traumatiska minnen upplevs på andra sätt än vanliga minnen.

 

 

Vilka är de vanligaste diagnoserna hos patienter på WONSA?

Svar: Ångest, ptsd och depression.

Genomsnittspatienter på WONSA har hunnit få sex diagnoser innan de kommer till WONSA. Nedan ser du de vanligaste diagnoserna. Procentsiffran visar hur stor andel av de första 100 patienterna som kom på nybesök till WONSA under 2017 som fick eller redan hade fått någon av dessa diagnoser. 

 

Ångest

90%

PTSD

85%

Depression

80%

Kronisk smärta

60%

Utmattningssyndrom

50%

Dissociativa symtom

50%

Sömnstörning

40%

Ätstörning

30%

Självskadebeteende

30%

Dissociativ amnesi

30%

Tidigare självmordsförsök

30%

Substansmissbruk

20%

 

 

Om remittering, avtal och ersättningssystem 

 

Vem kan remittera till WONSA?

Svar: Alla vårdgivare kan remittera patienter till WONSA.

Det är dock endast remisser skickade från vårdgivare som har avtal med WONSA som ger tillgång till behandling inom ramen för det svenska högkostnadsskyddet.

Vi vill trots det gärna få remisser från andra vårdgivare, då det tydliggör behov och patientflöden i vården. Vi hänvisar vid behov vidare patienterna vidare till vårdgivare som kan remittera för vård inom högkostnadsskyddet.

För primärvård inom region Stockholm så fungerar WONSA som underleverantör av psykosociala insatser, och mottagningen får automatiskt ersättning för besöken av Regionen när de kassaregistreras. Det kostar alltså ingenting för vårdcentraler inom Region Stockholm att ha avtal med WONSA. Avtalet reglerar WONSAs funktion som underleverantör. Avtalet hittas här

Om vill remittera till oss men saknar avtal, så kan ni  ladda ner och bifoga påskrivet avtal (2 st) till remissen. 

Remissen skickas till:

WONSA
Stortorget 3
111 29 Stockholm

Inga detaljer behöver anges i remissen, om patienten inte så önskar. 

 

 

Kan man få en remiss från en vårdcentral i Stockholm även om man bor någon annanstans?

Svar: Ja

Alla medborgare har rätt att välja vilken vårdcentral man vill lista sig på. 

När en patient boende utanför Region Stockholm listar sig på en vårdcentral i Region Stockholm, så kassaregistrerar och erhåller vårdgivaren ersättning för vård precis som vanligt. Vårdgivaren behöver inte göra något utöver det vanliga för att patientens hemregion ska ersätta Region Stockholm.

Det kan också vara bra att veta att vård som ges till utomlänspatienter inte påverkar eventuella insatstak.

Du hittar mer information om vad som gäller för utomlänsvård här

 

 

Kan man få en remiss från en vårdcentral i Stockholm även om man inte listar sig på vårdcentralen?

Svar: Ja, om du har ett akut vårdbehov.

Akuta vårdbehov kan omhändertas och akutremiss kan skickas från all primärvård oavsett om en patient är listad hos vårdgivaren eller hör till vårdgivarens upptagningsområde.

 

 

Kan en vårdgivare skicka en remiss även utan avtal med WONSA?

Svar: Ja

Vi uppmuntrar vårdgivare att remittera till oss oavsett om avtal finns eller inte, då remitteringen synliggör behov och flöden. När remissen mottagits informerar vi vårdgivare och patient om hur möjligheterna till vård inom den offentligt finansierade vården ser ut, och hur vi tillsammans kan hitta en bra lösning för patienten. 

 

 

Hur vet jag om min vårdcentral har avtal med WONSA?

Svar: Fråga din vårdcentral eller gör en egenanmälan till WONSA för aktuell information.  

Här hittar du en länk till egenanmälan. Du kan också mejla info@wonsa.org för mer information. 

 

 

Kostar det något för en vårdcentral ha avtal med WONSA? 

Svar: För vårdcentraler i Region Stockholm kostar det ingenting.

Vårdcentraler i Region Stockholm får ersättning för psykosociala besök oavsett som de utförs på vårdcentral eller hos underleverantör. Genom avtalet bekräftar vårdcentralen att WONSA är underleverantör och har rätt att fakturera vårdcentralen för de patienter som är remitterade till WONSA, och som vårdcentralen får ersättning för från Regionen.

 

 

Hur får jag som vårdgivare avtal med WONSA?

Svar: Följ den här länken, fyll i två avtal, skriv under och mejla eller posta det till oss.

Vi skriver sen på och skickar tillbaka ett avtal. Klart! Det går bra att bifoga påskrivna avtal med den första remissen.

 

 

Finns det något jag kan göra om jag vill att min vårdcentral ska ha avtal med WONSA?

Svar: Du kan informera om möjligheten till avtal.

Det kostar inte vårdcentraler i Region Stockholm något att ha avtal med WONSA: Dessa vårdcentraler får ersättning från Region Stockholm för psykosociala besök oavsett som de utförs på vårdcentral eller hos underleverantör som t ex WONSA. Du kan också skriva ut ett avtal och ta med dig till din vårdcentral. All information om vad det innebär att ha ett avtal med WONSA finns i avtalet.

 

 

Kan man söka sig till WONSA utan remiss?

Svar: Ja, det går lika bra att komma utan som med remiss. Du gör då en egenanmälan via den här länken.

När vi har tagit emot din anmälan återkommer vi till dig med information om vilka vårdcentraler som kan vara aktuella för dig, om du inte vill betala privat.

 

 

Är WONSA  offentligt finansierad vårdgivare?

Svar: Ja och nej. WONSA har inga egna avtal med någon hälso- och sjukvårdsregion, men vi arbetar som underleverantörer till vårdgivare som har avtal med hälso- och sjukvårdsregioner. 

En vårdgivare är offentligt finansierad när den verkar inom eller på uppdrag av och med ekonomisk ersättning från en hälso- och sjukvårdsregion. Det saknas både nationella eller regionala uppdrag och ekonomiska ersättningssystem för WONSAs verksamhet. Genom att arbeta som underleverantörer till vårdgivare med uppdrag och ersättning från hälso- och sjukvården kan vi inom ramen för befintliga ramavtal ändå erbjuda insatser inom ramen för högkostnadsskyddet. Dessa ramavtal är dock inte anpassade till de insatser som våra patienter inom behandlingsprogrammet LEVA I och LEVA II har, och det skapar svårigheter för såväl patienter, vårdgivare och WONSA. Anledningen till att det saknas uppdrag och ekonomisk ersättning från hälso- och sjukvårdsregionerna är att man menar att WONSAs verksamhet inte behövs, utan att all primärvård och psykiatri i landet kan ta hand om patienter med skador efter upprepade sexuella övergrepp i nära relationer, under barndomen, vid incest och trafficking inom nationella och internationella pedofila nätverk.

 

 

Vem betalar för WONSAs verksamhet?

Svar: 10-20% av WONSAs kostnader täcks via primärvårdsremisser, patientavgifter och privatbetalande patienter. Resten täcks av gåvor, företagssamarbeten, bidrag och volontärverksamhet.

Under 2020 fick WONSA ett större bidrag från Socialdepartementet för framtagning av utbildningsmaterial. Vi fick också ett statsbidrag för metodutveckling. Dessa bidrag finansierar 2,5 tjänster under 2020.

 

 

Vill inte WONSA vara en offentlig vårdgivare?

Svar: Jo det vill vi!

Sjukvård är en mänsklig rättighet också för sexualbrottsutsatta, och vi tycker det är en självklarhet att specialistvård för personer mer skador efter sexuella övergrepp ska vara en del av den offentliga vården, och att den ska kunna utföras både av hälso- och sjukvårdsregionernas egen verksamhet och av andra vårdgivare, som till exempel WONSA. Vi tycker det borde vara lika enkelt att öppna en offentligt finansierad mottagning för sexualbrottsutsatta som att öppna en offentligt finansierad mottagning för öron-näsa halsproblem eller gynekologi.

WONSA har numera kopierbara koncept både för specialistmottagningar och för fortbildningar. Vi skulle kunna hjälpa både regioner och enskilda vårdaktörer att öppna mottagningar över hela landet. Det enda som saknas är politiska beslut och öronmärkta pengar.  

 

 

Varför är inte WONSA en offentlig vårdgivare?

Svar: Det finns ingen politisk efterfrågan på WONSAs kompetens och tjänster.

Svensk psykiatri arbetar framförallt utifrån symtompresentation. Det betyder att uppdraget baseras på att identifiera och gradera symtom, inte underliggande orsaker till symtom. Behandlingen utgår sedan från de symtom som föreligger. Utifrån detta synsätt så har mottagningar för ångest, depression och så vidare utvecklats. Till detta kan man lägga ett historiskt perspektiv, där sexuella övergrepp länge har setts som ovanliga sociala eller juridiskt problem som egentligen inte har haft något med sjukvården å göra.

Vi tror att det här kan ligga till grund för regionala beslut om att det inte behövs specialistvård för skador efter sexuella övergrepp utan istället hänvisar till befintlig psykiatri och primärvård.

Hälsokonsekvenserna av mellanmänskligt våld och sexuella övergrepp finns dock dokumenterade av läkare ända sedan 1700-talet (se boken ”Sveket mot sanningen” i vårt bibliotek).

Det finns nu så många studier om kopplingarna mellan sexuella övergrepp och ohälsa att Världshälsoorganisationen (WHO) har definierat sexuella övergrepp som ett av världens största folkhälsoproblem. WHO har också uppmanat världens länder att förbättra vården för sexualbrottsutsatta, EU uppmanar alla medlemsländer att erbjuda sexualbrottsutsatta specialiserad vård och WONSA har börjat validera syndromet Sexual Abuse Injury Syndrome (SAIS).

I regeringsförklaringen 2019 uttalade regeringen också sin intention att öka tillgången till mottagningar för sexualbrottsutsatta. Ännu har dock ingenting hänt, och varken WONSA eller andra mottagningar som har specialiserat sig på icke-akuta skador hos vuxna som har utsatts för sexualbrott i barndomen eller som vuxna har idag några avtal eller uppdrag som gör dem till offentliga vårdgivare.

Däremot finns det två barnpsykiatriska mottagningar (Bup Traumaenheten i Stockholm och Bup Elefanten i Linköping) som har i uppdrag att ha särskild kunskap om barn som blivit utsatta för sexuella övergrepp eller våld.

Dessa kan tillsammans ta emot ca 200 barn per år. Det polisanmäls ca 3000 våldtäkter på barn.

WONSA har kopierbara koncept både för specialistmottagningar och för fortbildningar. Vi skulle kunna hjälpa både regioner och vårdaktörer att öppna mottagningar över hela landet. Det enda som saknas är politiska beslut och öronmärkta pengar.

 

 

Är WONSA en privat vårdgivare?

Ja, delvis.

En privat vårdgivare genomför sjukvård på uppdrag av betalande kunder, eller patienter. I WONSAs fall är till exempel vårdcentralen som skickar en remiss en ”kund”. Andra exempel på ”kunder” är privatbetalande patienter, försäkringsbolag eller arbetsgivare. Våra kunder har dock sällan råd att betala vad vården faktiskt kostar, och 80 – 90% av WONSAs verksamhet har därför hittills finansierats av gåvor, bidrag och volontärarbete.

 

 

Om betalning på WONSAs specialistklinik

 

Vad kostar besök på WONSA för mig som patient?

Svar:

Med remiss från vårdcentral som har avtal med WONSA:

  • Läkarbesök: 200 kr. Frikort gäller tyvärr inte på läkarmottagningen
  • Behandling: 100 kr/besök eller frikort. Gäller både individuella besök, videobesök och gruppbesök. Inremitterande vårdcentral fakturerar summan månadsvis i efterhand.

Privatbetalande:

  • Läkarbesök: 200 kr.
  • Fyrfasigt behandlingsprogram (LEVA), individuella besök: 900kr/besök
  • Gruppbesök: 300 kr/besök
  • Fokuserat behandlingsprogram (NorA): 1500kr/fysiskt besök.

 

 

Vad händer om jag inte kan komma på mitt besök?

Svar: Då bokar vi om ditt besök. Observera dock att du behöver avboka besöket minst 24 timmar innan ditt besök, annars behöver du betala för ditt besök ändå. Under pandemin följer Region Stockholms rutiner, som du hittar här. 

 

 

Hur betalar jag för mina behandlingar på WONSA?

Svar:

Med remiss från vårdcentral som har avtal med WONSA:

  • Inremitterande vårdcentral skickar faktura till din bokföringsadress månadsvis i efterskott.

Privatbetalande:

  • Med swish till 123 529 77 18. Ange namn och datum för besök.
  • Vid särskilt önskemål kan faktura skickas.

 

 

Kan försäkringsbolag betala för behandling på WONSA?

Svar: Ja, det går bra. Du gör då en egenanmälan via den här länken, och ange det i sista frågan.

 

 

 

Om väntetider, vårdprogram & riktlinjer

 

Hur långa väntetider är det till WONSAs specialistklinik?

Svar:
Noramottagningen: 4-6 veckors väntetid.
LEVA I: 1-2 års väntetid.
LEVA II: 3-5 års väntetid.

Läs mer om de olika behandlingsprogrammen här.
Läkarmottagningen är endast öppen för patienter som går i behandling på WONSA.

 

 

Varför är det så långa väntetider till WONSA?

Svar: Patienterna är många och resurserna är små.

Tyvärr är sexuella övergrepp vanliga, och det har saknats tillgång till specialistvård under lång tid. Det betyder att det finns många patienter som behöver hjälp, och att många behöver hjälp under lång tid.

Det saknas också fortbildningsstrukturer för vårdpersonal och ersättningssystem som är anpassade efter sexualbrottsutsattas vårdbehov. Det gör att befintlig primärvård och psykiatri vårdgivare har svårt att tillgodse sexualbrottsutsattas vårdbehov, och att nya aktörer inte vill etablera sig.

Att befintliga avtalsmodeller inte anpassad för den typen av vård som många sexualbrottsutsatta behöver gör att WONSA är beroende av gåvor, bidrag och volontärarbete, och att vi ofta inte kan ge våra patienter allt de behöver. Detta gör i sin tur att behandlingstiderna blir längre och att köerna växer.   

WONSA har numera kopierbara koncept både för specialistmottagningar och för fortbildningar. Vi skulle kunna hjälpa regioner att öppna mottagningar över hela landet. Det enda som saknas är politiska beslut och öronmärkta pengar.  

 

 

Vilka vårdprogram och riktlinjer för behandling använder WONSA?

Svar: WONSA använder interna vårdprogram och riktlinjer.

Det finns idag inga nationella vårdprogram och riktlinjer för icke-akut vård av skador efter sexuella övergrepp. Det finns bara vårdprogram och riktlinjer för olika symtom och specifika diagnoser, som till exempel PTSD.

Vår erfarenhet och internationella studier pekar på att det är svårt för många patienter med skador efter sexuella övergrepp att genomföra PTSD-behandlingar med traditionella metoder.

Dessutom har många av våra många olika symtom och diagnoser på en gång, och då fungerar det inte så bra att använda metoder som fokuserar på enskilda symtom.

Utöver detta så har många av våra patienter komplex PTSD (CPTSD) och den diagnosen används ännu inte i svensk sjukvård och har därför inte något behandlingsprogram eller riktlinjer kopplade till sig. Det finns dock mycket erfarenhet kring behandling av CPTSD, och den använder vi oss av.

Slutligen så har många patienter också svåra dissociativa syndrom, och här saknas det också nationella behandlingsprogram och riktlinjer. 

Vi samarbetar och tar handledning av nationella och internationella experter för att kvalitetssäkra våra behandlingsprogram och riktlinjer.

WONSA bedriver forskning och samarbetar med läkarföreningen Paks för att det på sikt ska finnas nationella vårdprogram och riktlinjer. 

 

 

Övriga frågor

 

Vilka är personerna på bilderna på WONSAs hemsida?

Svar: Bilderna som används på WONSAs hemsida är om inte annat anges köpta från StockAdobe, och de har ingen koppling till WONSAs verksamhet.

 

 

Vem äger WONSA?

Svar: WONSA har ingen ägare.

WONSA är en insamlingsstiftelse. Det betyder att WONSA är sin egen juridiska enhet, och alltså inte har någon annan ägare än ”sig själv”. Stiftelsens regleras av sina stadgar och förvaltas av sin styrelse. Stiftelsen instiftades 12 december 2014 av Gita Rajan. Du hittar mer information om WONSAs stiftelse här.

 

 

Vad händer om WONSA börjar gå med vinst?

Svar: Då kan WONSA hjälpa fler som har utsatt och förhindra fler övergrepp från att hända.

I WONSAs stadgar regleras att alla medel som WONSA samlar in eller tjänar endast får gå till WONSAs ändamål. WONSA har inte heller några ägare som kan begära vinstutdelning. Utöver detta så kontrolleras WONSAs ekonomi också av Svensk Insamlingskontroll.